Sorg och längtan...

Ännu en månad som snart passerat. Och vad har hänt sedan dess. 
Inte mycket alls inom husfronten. Har fått hem buntvis med inspirationskataloger. 
Har kontaktat ett husföretag i Sundsvall som vi än så länge bara känner goda förhoppningar från med tanke på den lilla kontakt vi hunnit ha.
Så förhoppningsvis ska vi ses nästa vecka om de skulle komma till oss, eller om det blir så vi åker till Sundsvall någon dag. 

Inspiration!
 
Vi vill bara få till de där ritningarna så vi kan skicka in och få bygglov från kommunen klart. Innan dess kan vi inte göra någonting. 
Speciellt en solig, tidig vårdag som denna. Då hade man önskat att huset bara stod där, klart. Helst nyss.Det känns bra att man har något annat att tänka på just nu, faktiskt.
 
Vår älskade hund Moltas fick somna in den 28:e februari.
Ett jättetungt beslut, men vi vet att vi gjorde det rätta för vår lilla bäbis. Han behövde inte kämpa mer. 
Nu är det vi som får kämpa med tanken på att vi ska bygga det där hemmet som vi drömt om att få leva i alla tre. 
Från det att han var valp har vi letat efter det där huset som skulle ge honom en egen gräsmatta.

Men så blev det inte. Vi vet att han hade älskat att få springa fritt på den stora tomten. Härjat i skogen precis intill. Badat på somrarna. Solat i vårsolen. Varit med oss precis överallt hela tiden.
Det gör så ont.
Vår lilla gårdshund. ♡
 
 Vår älskade Moltas som aldrig hann bli våran gårdshund.
Men vi vet att han ändå fick ett oerhört bra, fritt och fint liv med massvis av bus.
Alltid massor av bus.
Och korv.
♡♡♡
♡♡
♡ 

Det hade visst snöat lite. Trodde vi inte skulle kunna ta oss fram till tomten idag.
 
 Tänk att där uppe kommer det en dag stå ett hus. Vårt hus. 
 
 Fiske precis utanför där vi kommer bo. Och korvgrillning. 
 
Det blev en blandad uppdatering den här gången.
Vår stora sorg samt vår längtan efter vår stora dröm.